1815-31 Håresköp, 1831-36 T under Oshult, 1838 Torpa, 1840- Stenshult, 1840 fängelse, lägersmål, rusdrycksförsäljning, 3 barn, t Göteryd?Fängelse vid vatten och bröd för olovligt lägersmål och hor
Till vårtinget 1840 hade länsmannen Blomgren utfärdat stämning å klockaren P. Hellström i Pjätteryd och hustrun Katarina Andersdotter i Stenshult, samma socken, med åtal därå, att desse skola haft olovligt lägersmål med varandra och salunda begått tvefalt hor.
Detta mål företages nu i närvaro av åklagaren, varvid Katarina A infinner sig personligen men Hellström är utebliven.
Åklagaren säger det åtalade brottet haver blivit angivit av kyrkoherden i Pjätteryd och avlämnat en sådan handling: Utdrag av protokollet hållet vid kyrkorådets sammanträde den 12 april 1840. Det omfattade protokollet utelämnas här.
Från Hellström hade till Rätten ankommit följande skrivelse:
Av hovrättskom kronolänsm Blomgren är jag instämd, före en hustru nu boende i Stenshult för det jag skolat med henne begått lägersmål. Härom får jag ödmjukast avgiva en så lydande skrivelse: Lägersmål är icke av mig med henne begånget, men, att jag kan icke, neka att jag med raseri både kastat samt havit henne i sängen.
Eftersom jag är stämd för lägersmål får jag även underrätta att jag icke med henne havit någon varken köttslig eller som icke tillhörer obehörig beblandelse.
Jag har inom Pjätteryd varit tjänstgörande under elva år klockare, men icke varit tilltalad för något tjänstefel. Sedan min hustru alltid mot mig, varje gång jag kommit, alltid bevisat mig ohövlighet, och icke ens bekommit varken mat eller någon bärgning, har jag varit tvungen vända mig åt de som kunnat för betalning både med och andra saker som en man behöver, vända mig. Fast jag är utav detta förenämnda tadel belastad och förtalad har jag icke alltid, som säges, varit hos förutnämnda Katarina A med alla mina behövligheter för min bärgning i både ett som ett annat, utan även hos andra fått söka min lycka. P J Hellström.
I avseende på sina levnadsomständigheter uppgiver Katarina, att hon är 24 år gammal, född i Håresköp av Pjätteryds s: n, där hennes föräldrar varit hemmansägare. Hon stannade hemma tills dess hon för omkring nio år sedan ingick äktenskap med Anders Jönsson. Med honom bodde hon på ett torp under Oshult och framfödde tre ännu levande barn. För något över två år sedan övergav hon mannen, som var elak och hanterade henne illa. Hon tog då barnen med sig och begav sig åter till Pjätteryd, här har hon sedan uppehållit sig med tillfälligt arbete eller genom andras understöd, utan att vara skatteskriven. Var hennes man för närvarande vistas är obekant.
Hellströms hustru Anna Cajsa Jonasdotter, företräder också nu och deltager i anklagelsen emot mannen och Katarina. Hon säger Hellström hava övergivit henne
och sina barn för Katarinas skull och den senaste tiden levat med henne. Detta brott tillgiver hon honom icke, utan yrkar, att hennes äktenskap upplöses. Sedan mannens förhållande blivit bekant skall hon icke legat i säng med honom.
Såsom anmälde åklag. Eric Persson Kurir i Norratorp under Sjöabro, Katarina Sundin i Brantelid och Johan Bengtsson på Stensnäs under Stenshult. De tvenne sistnämnde lämnas ojävige av Katarina A, men hon anför mot Kurir att han skulle tillvitat henne stöld samt vara hatfull emot henne.
Detta förhållande nekar Kurir ävensom det av Hellström anmälta i dennes skrivelse; och som ingendera svar:e erbjudit bevis för deras uppgifter, förklarar HR, att å desamma icke kan fästa något avseende.
Eric P Kurir berättar: att han höll skola i Stenshult i slutet av sista mars månad och ankom i sådant ärende tidigt om morgonen till Anders Jönssons stuga, där Katarina då höll till, vittnet såg då Hellström och Katarina lega tillsammans med varandra under ett täcke. i en annan säng låg Katarina Sundin med Katarina A:s barn. Alla sovo ännu och när vittnet, som snart utgick, återkom efter stunds förlopp. vore de ännu icke uppstigna. Längre fram på dagen inkom Hellström åtföljd av Anders Svensson i Stenshult. då något kvitto skulle skrivas dem emellan på spannmål som H emottagit av den senare. En handling uppsattes av H och vittnet skulle påskriva intyg dess riktighet, vilket föranledde vittnet fråga vad det kunde vara för kvitto. H utlät sig härtill: "det är en skuldsedel på 50 rd, som Katarina skall ha för det jag fått lega hos henne i natt" och den senare förklarade också, att det icke vore för mycket, om H gav henne en sådan sedel, då han varit så "skamsfull" mot henne om natten. Handlingen utgjorde likväl ett av H till Anders S utgivit kvitto, vilket vittnet fann, då han läste det. Efter den tiden lågo svar:e tillsammans, nästan varje natt i en säng, ofta avklädda båda två, och han nästan alltid. Vittnet som låg i samma rum, gav icke akt till, om de hade beblandelse med varandra, eller sökte någon vishet därom; men vittnet kunde ändå finna, att så var förhållandet, och hyser icke något tvivelsmål i detta avseende.
Katarina Sundin berättade, att hon kom till Anders Jönssons en söndagsafton före våren och fick härbärge under natten i det rum som Katarina A bebodde. Mot klockan inkom H, åtföljd av Jonas i Själsnäs. H fordrade att få brännvin av Katarina; men denna hade icke något sådan varföre han skaffade sig ett kvarter på något annat ställe. Detta brännvin förtärdes av H och Jonas, utan att Katarina deltog däruti. Härefter uppstod ett häftigt kiv emellan H och K, och de voro mycket ovänner så länge vittnet var vaken. Om morgonen lågo de likväl tillsammans i en säng, hon kjorteln och livstycket på sig och han med byxorna på. Jonas i Själsnäs hade även stannat kvar över natten. När de uppstigit kommo många andra tillstädes, och däribland Kurir.
Johan Bengtsson berättar: att den 25 sistlidne mars om aftonen uppkom till vittnet Anna på Fotatorpet och berättade, att hon hört, det folk var inne i Anders Erlandssons i Stenshult utängs lada, varför vittnet och Johannes på Fotatorpet gingo dit ner för att se lite. Vid framkomsten stannade vittnet utanför och lyssnade, och då en kvinnoröst, vilken vittnet igenkänna för Katarina A. Vittnet såg sedan genom taket tvenne personer ligga tillsammans i höet, betäckta av en rock. När vittnet frågade vilka de voro Ivfte H upp en flik av rocken, visade sitt ansikte och bad vittnet icke bry sig orrt det. Den andre var en kvinna med sådana kläder som K vanligen brukade.
Rätten beslutade uppskjuta målet till den 29 i samma månad (juni) och på åklagarens yrkande blev K förklarad häktad och skulle tills nästkommande rättegångstillfälle förvaras i häradshäktet. Hon hade vid samma ting även dömts böta 20 rd för olovlig brännvinsförsäljning.
Då målet nästföljande rättegångsdag företogs till behandling hade H blivit häktad och framfördes nu inför Rätten tillsammans med Katarina.
H säger sig vara född i Öhrs socken år 1805. Redan vid fjärde året kom han till Bergkvara och Växjö, uppfostrades till musikant och innehaft sådan befattning vid Kronobergs regemente; år 1829 antogs han till klockare i Pjätteryds försarnling. Han har sedan vistats där och hoppas vidare få kvarstanna i tjänsten, ehuru pastorsämbetet söker skilja honom därifrån. Enligt särskilda bevis, som han uppter, av sångläraren vid Växjö gymnasieum A Bexell, herr provinsialläkaren Wennberg och herr konsistorienotarien Melin, har han tillräckliga insikter i musiken för att bestrida en klockaretjänst, ävensom konsten att vaccinera och öppna åder samt god och försvarlig kännedom i växelunderviningsmetoden. Medgiver att han många nätter legat tillsammans med Katarina A, vilket därav att hans hustru illa vårdat sig om honom, så att han måst söka biträde hos andra i husliga angelägenheter. I avseende Johan Bengtssons nu upplästa vittnesmål förklarar han, att han träffade Katarina vid Stenshults mosse och ingick med henne i en där belägna ladan, varest han satte sig på en bänk, medan han tog sig en sup. Yttrande till K, att han skulle giva henne 50 rd, som vittnet anfört, varit ett gyckel och någon annan skrift utgavs icke av honom, än ett kvitto till Anders Svensson på tiondelsspannmål, vilket han uppvisar av detta innehåll: "För 140 har Anders Bas betalt tionde med en halv skeppa spannmål till mig för sin tionde som härmed kvitteras".
Katarinas man, Anders Jonsson, nu boende under Ekenäs har även infunnit sig och förklarar, att han icke önskar taga någon del i målet. Hustrun förlåter han för denna gången, om han felat och han ämnade taga henne med barnen till sig, da hon återvände till frihet. Det skall vara hon som övergivit honom, då hon för några år sedan började lägga sig in med andra karlar.
Härefter hördes inkallade vittnena Esbjörn Svensson i Stenshult och Katarina Nord i Skovelhyttan sorn berättade:
Esbjörn S: Sedan vittnet Eric Kurir erhållit uppdrag av herr kyrkoherden, att driva bort H i händelse han förnyade de vanliga besöken hos K tillkännagav Kurir om morgonen fjärdedag påsk, att sådant inträffat, varför som ålderman i Stenshult sammankallat byamännen och begav sig med dem till stället. Luckorna till fönstret i det rum, som beboddes av K funnos tillslutna men husets ägare Anders Jönsson, sköto undan dem, och vittnet såg då K stå på golvet och trädde en linnekjortel över huvudet. I sängen låg en person, som dragit täcket över huvudet. när vittnet sedan inträdde i rummet, som var olåst, och tillkännagav, att han förde ett brev till H från bemälte kyrkoherde, uppreste sig denne och befanns vara densamma.
Katarina Nord berättade, att en morgon, måndagen efter sista vårfrudag, ingick hon till Katarina A och såg där H jämte flera, av vilka yttrade, att han skulle giva K en sedal på 50 rd. Anledningen härtill nämnde H icke, men K förklarade att det icke vore för mycket då H varit så skamfull mot henne.
Då målet åter förekom den 12 juni hade flera vittnen kallats, men som samtliga ungefär lika lydande berättelser, avskrives här blott tvenne sådana nämligen av Jonas Jonsson på Korsbacken och Katarina Gustafsdotter i Åhus under Bergagården.
Jonas berättade: En dag vid valborgsmässotiden förlidet år, då vittnet var på arbete hos Katarinas moder, Britta Larsdotter under Stenshult, kom H till stället. Han stannade kvar där under dagen och när vittnet om aftonen skulle gå hem, lagade H till sig att lägga sig. Då vittnet återkom följande morgon var H kvar och lämnade stället först på eftermiddagen.
Katarina Gustafsdotter: Att under de åtta dagar, som vittnet mot vårtiden tillbringade i Kurirs skola, kom H ofta på besök hos Katarina A. En gång kvarstannade han över natten och låg då under ett täcke med henne. Vittnet lämnade ingen uppmärksamhet till och kan därför icke yttra sig, huruvida han behöll kläderna på eller vad han kunde företaga sig med henne.
Åklagaren tror sig veta, att vittnena hava kännedom om flera förhållande, som icke upptäckts. Han vill därföre att de komma till prästerskapet för att erhålla föreställningar. Till detta förklarar sig Häradsrätten icke kunna lämna bifall.
I avkunnat utslag finner HR... att Hellström och Katarina Andersdotter verkligen övat samlag, då de sålunda varit tillsammans, har Katarina för sin del erkänt utan att hon kunnat förebära någon giltig anledning, då hon sedermera återkallat detta erkännande och H i ingen man förmått att från sig leda berörda omständigheter. Det så ofta och på sådant sätt sökta umgänget med K lämnar redan intet tvivel i övrigt, att H drivits av okuvligt begär, och då H härtill har ett vittne emot sig i själva saken jämte K:s vidkännande, måste HR med hänseende till målets beskaffenhet förklara, att Hellström är fullt förvunnen till åtalade brottet, i likhet med vad därom allmänt tänkes, han lika med Katarina fälles sålunda åt saken; och skola de, efter 55 kap 5 § etc... var för sig undergå högsta kroppsplikt genom 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, erlägga till Pjätteryds kyrka eller med arbete avtjäna, han 1 rd och hon 32 sk. samt i sakristian därstädes enskilt skriftas och avlösas; varjämte till följd av H:s hustru Anna Cajsa Jonasdotters yrkande, äktenskapet mellan dessa makar förklaras upplöst med rätt för henne, att behålla hos sig barnen, att till två tredjedelar bidraga till deras underhåll och uppfostran. Skolande H och K gemensamt eller vem bäst gälda gitter ersatta vittnena för deras resor.
Detta utslag varder dock jämlikt 25 kap 5 § RB, underställt rikets höglovliga hovrätts prövning och kommer H och K förbida i länshäktet.
Enligt notering i länsfängelsets jourrial blev båda lösgivna den 5 sept. 1840.