|
Laurentius Svenonis
kyrkoherde. Blev högst 72 år.
Född: | | 1507 Harmånger (Barkesta) 1) |
Död: | | 1579 Säbrå |
Familj med Margareta Engelbertsdotter Janzonia (1510 - )
Noteringar |
Vicar in Säbra Parish 1579, in 1589 in Själevads Parish and in 1613 Luleå Parish. He was born in Sabra about 1542 son of the vicar Lars Svenonius born about 1507 and his wife Margareta Engelbrektsdotter Janzonia. Engelbrekt went to school in the town of Gävle, became priest in Uppsala in 1561 and died 1621 in Luleä He married 1570 Elisabet born 1549 and died 9 Oct 1597 at Själevad. He remarried 1598 unknown and once more to Malin Nilsdotter, a priest's daughter from Umea.(This taken from letter Agneta Olofsson to Marilyn Lind 8 Dec 1986) Enligt Johannes Buraeus, hvilkens uppgifter bör upptagas med en viss försiktighet, lär denna adliga Bureättens första närmare kända stamfader varit född 1507 och tredje sonen till hövitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margarea Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han ha insatts i Bura-kloster(?), där han av en släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure, lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deine praebendam animarum administrandam suscepit. Vid reformationens början begaf han sig till Stockholm och blef Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev, kh i Säbrå 1543, men avböjde det af ärkebiskop Lars erbjudna förtroendet att mottaga prostbefattningen öfver Ångermanland. Fr.o. m. 1543 arrenderar han några af de till kronan indragna kyrkojordarna i Säbrå. På landstinget i Bjärtra 29 okt. 1568 avgaf han jämte övriga Ångermanlands pastorer trohetsförsäkran åt Johan III. Enligt taxering för Älfsborg lösen 1571 utgjorde kh lösegendom: Silfver 128 lod, pgr 380 mark, tenn 1 1/2 pund, mässing 1 pd, koppar 6 pd, kor 13, ungnöt 10, bockar och getter 20, får 12, hästar 4 för 75 mk och 1 sto för 9 1/2 mk. sammanlagda värdet uppgick till 1279 mk, hvaraf tiondelen utgafs för ändamålet. Sina söner uppfostrade han först i hemmet, sände dem sedan till Gefle skola och slutligen till Upsala. Tiondelängderna för år 1572 äro de sista, som bevittnas av Laurentius Svenonis, Kyrkoherde i Säbrå (Y) från 1543. Enligt uppgifter i "Boken om Säbrå" av Tyko Lundkvist sattes Laurentius i sin ungdom i Bure kloster, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure fick lära sig läsa och skriva samt leva klosterliv i ett convivum sacrum grundat på ett brödrabrev från Johanniterklostret i Eskilstuna. Han blev senare franciskanermunk i Uppsala och tjänstgjorde även i domkyrkan. Vid reformation blev han Olaus Petri lärjunge och sändes slutligen till Norrland för att sprida lutherdomens tankar och blev 1543 utnämnd till kyrkoherde i Säbrå. Han avgav på landstinget i Bjärtrå 1568 29/10 trohetsförsäkran till Johan III. Laurentius anses som den äldste mera kände medlemmen av Bure-ätten. Ang en del av hans ättlingar se Hållander, Tore: Laurentius Svenonis ättlingar, Stencil 1976, GF. Källor och litteratur om Bure - Burman - Grubb o därtill hörande släkter se: Larsson, Helge: Norrland, Bure, Burman, Grubb. Fotokopior 1984, GF. (Fader till Johannes Laurentii, f 1548 24/1 i Säbrå (Y), d 1603 26/4 i Säbrå (Y), kyrkoherde i Helgum, Säbrå (Y), komminister i Säbrå på 1570 talet, kyrkoherde i Säbrå 1589-1603. Enligt brev av Johan III 1591 29/3 tillerkände Johannes Laurentii 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertig Karl 1596 27/2. Han undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Johannes Laurentii blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret). |
Källor |
1) | Svenska Adelns Ättar-Taflor, Vol 1, "Bure", 351 |
| |
|
|